Ingen botas, ingen vet varför man drabbas! Det är 2017 och vi vet ingenting – ännu! Gör en insats för livsviktig forskning!
Hälsokompaniet stödjer Barndiabetesfonden - och nu kan du hjälpa till genom att börja träna hos oss!

Årets viktigaste kampanj – Typ 1*

Trots att typ 1 diabetes är den vanligaste, livshotande och obotliga sjukdomen bland barn i Sverige idag, och trots att Sverige har den näst högsta frekvensen i världen av drabbade barn, så saknas både kunskap och resurser till forskningen!” **

(* och ** är urklipp från barndiabetesfonden.se)

Vill du förstå mer vad ”barndiabetes” eller diabetes typ 1 är så börja med att kolla filmen på; https://typ1.barndiabetesfonden.se/

Stöd Barndiabetesfonden genom att börja träna hos oss!

Bli medlem nu så går 200 kr av träningsavgiften direkt till Barndiabetesfonden. Vi bjuder dig dessutom på startavgiften (750 kr)!

Vill du skänka pengar till forskningen på fler sätt kan du göra det via; https://typ1.barndiabetesfonden.se/

Skulle du kunna tänka dig att själv räkna ut hur mycket kolhydrater (socker) du äter vid varje måltid (och mellanmål) för att sedan själv manuellt ge dig rätt mängd insulin så att du ligger mellan 4 och 8 mmol/l blod?

Naturligtvis måste du ta hänsyn till hur snabbt kolhydraterna i de olika livsmedlen tas upp i blodet. Det beror ju på om kolhydraterna anses som ”snabba” eller ”långsamma”. Eller kanske är de någonstans mittemellan? Du måste även ta hänsyn till hur maten är sammansatt, t ex ju mer fett det är desto långsammare tas kolhydraterna upp och detsamma gäller om det ingår något surt till maten, kanske i drycken, på tallriken eller en sallad innan med mycket vinäger. Vill du ta mer mat eftersom det var så gott eller om du inte blev mätt så får du räkna om igen. Blev du mätt snabbare än du trodde eller du kanske inte tyckte om maten och tappade aptiten så måste du ändå äta upp eftersom du redan tagit insulin beräknat på den ursprungliga portionen. Blir du törstig och vill ha en läsk, saft, öl eller mjölk så behöver du ta ditt insulin.

Om du varit fysiskt aktiv och/eller har idrottat innan maten så räknar du ut hur mycket mindre insulin du behöver ta eftersom den fysiska aktiviteten tar ner insulinbehovet en del. Men det kanske har gått riktigt hett till med ordentligt adrenalinpåslag? Då har troligen blodsockret  rusat i höjden och du måste ta mer insulin istället för att komma ner under 8 mmol/l.

Innan du doserar rätt mängd insulin måste du ta hänsyn till ditt blodsockervärde innan maten och det gör du ju enkelt med ett blodprov – ett nålstick i fingern.

90 min efter din måltid behöver du stämma av om du doserade ditt insulin rätt. Detta gör du med ”enkelt” nålstick i fingern.

När du går och lägger dig för natten (90 min efter kvällsmaten) så behöver du kontrollera ditt blodsocker igen. Ligger du väldigt lågt behöver du äta igen och sedan kontrollera blodsockret igen under natten. Ligger du ganska lågt så behöver du kontrollera blodsockret igen under natten så det inte blivit ännu lägre. I så fall måste du gå upp och äta (för att kontrollera igen om 90 min). Ligger du högt (>10 mmol/l) så behöver du ta en extra dos insulin för att få ner blodsockret och då måste du kontrollera det igen om 15-30 min. Är det fortfarande inte riktigt bra på nattmätningen så sätter du klockan på ringning om 90 min igen o.s.v.

Låter det krångligt? Du måste dessutom ta hänsyn till ”dagsformen”, om du är förkyld eller har annan ”vanlig” vardagssjukdom, om du är arg/ledsen, hur du har sovit och rent allmänt i vilket samspel dina hormoner är. Skulle du vilja testa? Det är alldeles för många barn som måste leva så idag. 800 barn insjuknar i diabetes typ 1 varje år och antalet bara ökar från år till år. Ingen vet varför och INGEN BOTAS!

Vad händer om du inte håller koll på ditt blodsocker då? Här följer ett urklipp från barndiabetesfonden.se

Lågt blodsocker, hypoglykemi

Om insulindosen råkar bli alltför hög, eller ex. en måltid blivit för liten, så blir sockerkoncentrationen i blodet för låg. Det skulle leda till energibrist i hjärnan, som blir rädd och med stress-signaler (hormoner och nervsignaler) beordrar produktion av socker. Detta leder till s.k. känning d.v.s. obehagliga symtom med darrighet, hungerkänslor, irritation, blekhet, svettningar, hjärtklappnning, svårt att tänka klart. Skulle sockerkoncentrationen gå ner för lågt kan det leda till kramper och medvetslöshet, s.k. insulinchock.

Högt blodsocker, hyperglykemi

Om däremot patienten fått alldeles för lite insulin kan det leda till syrabildning och diabeteskoma, läs mera under Vad är diabetes?

Allvarliga komplikationer hotar på sikt

Om blodsockerkoncentrationen ofta är för hög så skadar det blodkärl och nerver. Detta kan leda till mycket allvarliga komplikationer på sikt ex. att njurarna slutar att fungera (njurinsufficiens), att näthinnan skadas vilket i värsta fall kan ge blindhet, att kranskärlen i hjärtat blir för trånga, vilket kan ge hjärtinfarkt, eller att nervernas funktion avtar med nedsatt känsel och ev. smärtor som följd. Diabetes är en farlig sjukdom som således fortfarande leder till allvarliga komplikationer och ibland till att patienter dör redan i ung vuxen ålder.

***Gäller vid tecknande av ett års medlemskap